Den 15 april bär det iväg till Göteborg.

I Göteborg ska jag träffa mina kids och make och sedan ska jag träffa en plastikkirurg.

Jag ser framemot denna resa.

Jag kan inte sova, ligger bara grubblar. Mina takar liksam bara far runt i bollen.

Jag försöker lösa mina problem, men det gör att jag inte kan slappna av och låta sömnen ta mig.

Jag satte på musik för att skingra min tankar, men icke att det fungerar.

Jag blir antagligen uppe hela natten eller så somnar jag framemot små timmarna.

I måndags så slutade jag att ta mina sömn piller, jag har typ sovit skit dåligt hela veckan.

Utav mina piller till natten fick jag sådana krypningar i benen och då kunnde jag inte heller somna. Så det är därför som jag inte tar dom.

Så nu ska jag försöka fördriva tiden tills morgonen men det är inte lätt.

Jag är väldigt glad att jag har datorn nu så att man kan blogga och googla.

Tiden går rätt fort på natten när man har dator.

Imorgon så får dom ringa en läkare så att jag får annat att sova på.

Glöm aldrig!!

Din närvaro är en gåva till världen.

Du är unik och det finns bara en som du.

Ditt liv blir vad du gör det till, ta en dag i taget.

Du klarar allt!!!!

Var förnuftig, modig och stark.

Det är aldrig försent, många drömmar väntar på att bli verklighet.

Glöm aldrig, inte för en dag hur oerhört speciell du är!!

Jag har haft tur, nästan att ha vunnit på lotto.

Min kompis A är helt underbar, hon vet vad som menas med att må dåligt.

Jag kan berätta allt för henne och hon tvekar inte att ställa upp när det kniper.

Jag älskar henne, och för vad hon står för.

Hon är en av de smartaste personer jag träffat, och hon är bara 25 år.

Hon är en fantastisk person och hon står för det hon säger, och hon har en otrolig pondus.

Hon var så tuff härom dagen att hon ringde till avdelningen och talade med personalen, detta var stort för mig. Hon liksom vet vad som behöver sägas.

Tack för att du finns.

Min dotter var tydligen hemma idag.

Hon berättade själv att hon skurit sig igen och att hon kommer att hålla på tills fosterhemmet inte vill ha henne kvar.

Hon tycker att dom är för stränga och hon får inte träffa kompisar.

Det enda hon får göra är att gå på sina fritids aktiviteter. Detta är så lustigt med tanke på att jag idag pratat med soss och att man påtalade att min dotter trivs så bra och behöver snäva regler.

Om jag nu går emot soss och säger att hon ska hem så blir det ett LVU istället och det blir inte min dotter hjälp utav.

Jag tänker mig blodig just nu.

Jag har fram till nu inte tvekat att hon ska vara i fosterhem, men om min dotter mår så dåligt att hon måste skada sig för att straffa ut sig så är något helt galet.

Man funderar nu på vad som är rätt för min dotter

Min dotter har kontakt med BUP och jag har pratat med hennes psykolog idag och jag har sagt att jag vill prata med min dotter men att det får ske via BUP.

Jag tror att min dotter behöver höra att vi inte är arga på henne och att det är ok att vara arg och besviken på att jag är på sjukhus. Jag vet inte hur man förebygger att hon inte ska självskada sig men hon behöver bli sedd och bekräfftad. Har jag fel eller?

Mina diagnoser:

Multiskleros(MS)

AD/HD

Autistiska drag

Organisk beteende störning(diagnosen finns inte sedan 20 år tillbaka) men jag har fått den iallafall.

Jag är nu placerad på RPK sedan 8 veckor tillbaka. Ni som inte vet vad RPK står för så är det rättspsyk.

Jag är inte dömd för något men är här för att jag är så vård krävande.

Detta förbannade ställe är helt sjukt, man blir misstrodd i allt. Jag blir behandlad som en dömd fånge.

Jag har aldrig varit med om liknande behandlings former.

När jag kom hit så hade jag 3 olika morfin preparat + annat och man tog bort all morfin inom en vecka utan att ge mig något mot abstinens.

Detta är helt sjukt.

Ber man om alvedon så får man 1st alltså 3 om dagen.

Man kallar mig för missbrukare och att det är vården som har initierat detta.

Jag är gift sedan 00 med Patrik och vi har tillsammans 5 barn.

Jag träffade honom via kompisar för snart 13 år sedan.

Han är den roligaste person jag har träffat.

Jag kan prata med honom om allt. Han har liksom blivit min själsfrände.

Patrik står helt själv med 4 barn nu när jag är på RPK.

Han är helt fantastisk.

BRAVO,BRAVO Patrik jag hejar på dig, du klarar det här.